OBS!! Det som står på slutet med kursiv stil är slutet på boken. Vill du inte veta vad boken slutar med så läs inte det!!!
Kambili, 16 år och hennes äldre bror Jaja växer upp i Enugu, Nigeria. Det är ett välbärgat hem med marmorgolv, modern inredning och mat i överflöd. Däremot är det inte någon trevlig stämning där. Tvärtom. Det är en stämning präglad av rädsla, osäkerhet och enorm respekt. Fadern, Eugene är en framgångsrik fabriksägare och äger också en tidning ”The Standard”, som kämpar mot korruption. Fadern är mycket religiös, sträng katolik. Han styr familjen med järnhand och misshandlar sin fru och barnen för minsta lilla som han tycker är fel från hans sätt att se på saken. Bland annat häller han kokande vatten på deras fötter. Han gör upp scheman för barnen att följa varje dag, varje minut. Det finns absolut inget utrymme för glädje, skratt eller spontanitet.
Utifrån sett är fadern en respekterad och generös man som lever för att göra rätt och hjälpa de svaga.
Barnens andhål blir när de får komma och hälsa på hos sin faster Ifeoma i Nsukki. Hon är änka och försörjer ensam sig själv och sina tre barn, Amaka, Obiora och Chima. De bor i en betydligt fattigare del och i ett betydligt fattigare hushåll. Men, stämningen i familjen är en helt annan. Där finns skratt, bus och stoj, de till och mer sjunger allt som oftast. De är också religösa och går i kyrkan och ber sina böner som de ska, men de gör det på ett annat sätt än hemma i Enugu. De t.o.m vågar be Gud om skratt i sina böner. De umgås med prästen fader Amadi på ett avslappnat sätt. Han äter middag ihop med dem, han tar med dem på olika aktiviteter. Den blyga Kambili släpper loss allt mer i hans sällskap. Det verkar som om hon och Amadi blir förälskade i varandra. Men deras kärlek är förbjuden och blir alltså inte mer än kärlek på avstånd. Den ger dock bara glädje för Kambili.
Misshandeln från fadern blir bara värre och värre. Mor Beatrice och Kambili hamnar på sjukhus i omgångar efter hans misshandel. De flyr till fastern som förbannar sin bror, men hon kan inte göra så mycket mer än att låta dem bo där när de kommer. När Eugene kommer för att hämta hem sina familjemedlemmar kan de bara släppa dem.
Till slut går det överstyr. Fadern börjar må sämre, blir tröttare och grå i ansiktet. Han blir mer och mer sängliggande och slutligen dör han. Obduktion visar att han blivit förgiftad under en längre tid. Modern erkänner direkt för Kambili och Jaja att det är hon som gjort det. Jaja tar dock på sig hela ansvaret inför domaren och han får sitta av sitt straff i fängelset under många år.
Förutom familjeförhållandena får man en inblick i hur det fungerar i Nigeria, med korruption, inrikes fejder och fanatisk religionsutövning.
Obehaglig. Intressant. Bra skriven. Lite långtråkig tycker jag nog, bra att den inte var mer än de 277 sidor som är...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar